"Men jag VILL HA den! *skriiiik*”
Känner du igen situationen? Troligen alltför väl om du någonsin umgåtts med yngre barn. Och visst kan det vara svettigt att stå där och famla efter rätt sak att göra eller säga för att lugna situationen. Frågan är om det verkligen finns någon quick fix att ta till när grytan kokat över? Här ger Familjeakademin fem tips på hur du bemöter barnets utbrott och ilska på ett sätt som stärker relationen och bevarar självkänslan hos både barn och vuxen.
Det kan vara skrämmande för ett barn att uppleva stora känslor som ilska och frustration. Än mer skrämmande blir det om den vuxne svarar tillbaka med ilska. “Men vad är det MED dig egentligen? Skärp dig!” Vad vi vuxna ofta glömmer är att det vi brukar kalla trots i själva verket är en livsviktig träning, där barnet får möjlighet att utveckla sin självständighet.
Hoppas du på en quick fix kommer du nog tyvärr bli besviken, eftersom någon sådan inte finns. Åtminstone inte om du vill att barnet växer upp till en individ som vågar uttrycka sina behov, hantera konflikter på ett klokt sätt, anta andra människors perspektiv och tro på att “jag och mina känslor betyder också något”. Får vi istället föreslå ett bemötande som har både direkt och framförallt långsiktig effekt?
5 tips på hur du kan hjälpa barnet att hantera sin ilska och frustration med självkänslan i behåll:
1. Var ett gott föredöme
Men hallå, det skulle väl handla om barn här, inte om mig? Gissa vad - barn kopierar vuxnas beteende. Så hur du hanterar din egen ilska och frustration är mer relevant än du tror. Brukar du smälla med dörrar när du blir arg? Höjer du rösten och slänger ur dig hårda eller kränkande ord? Drar du dig tyst undan och “tjurar”? Gråter du? Använder du ibland din ilska för att manipulera eller få makt över andra? Fundera ärligt en stund över hur du själv brukar hantera din egen ilska och om det finns något du skulle behöva träna på för att vara ett lite bättre föredöme för ditt barn. Enkelt? Inte det minsta. Men hur ska ditt barn kunna lära sig att hantera sin frustration på ett konstruktivt sätt utan ett gott föredöme?
2. Bekräfta och vägled
När ditt barn är väldigt frustrerad eller arg kan du behöva hjälpa honom eller henne att ta sig ur de värsta känslostormarna och hitta bättre uttryckssätt.
“Nu är du arg, jag ser det, men jag vill inte att du skriker åt mig eller slåss. Du får gärna slå på kudden om du behöver det, men inte på mig”.
“Jag ser att du är jättearg nu. Vill du vara ifred på ditt rum en stund och få skrika, och få ut det där arga innan vi fortsätter? Så kan vi se om vi kan komma fram till en lösning sedan”.
3. Dra dig ur maktkampen
Försök att inte bli arg tillbaka när ditt barn får ett utbrott. Pausa, ta ett steg tillbaka och försök att bekräfta barnets känsla utan att själv bli indragen eller upprörd. Inte lätt, vi vet, men många gånger trappas konflikten upp av att föräldern reagerar med ilska eller frustration, så för allas skull - behåll lugnet och visa vem som är den vuxne i sammanhanget.
Genom att bekräfta barnets känsla utan att själv bli alltför upprörd visar du ditt barn att:
“jag blir inte rädd när du är arg och jag ger inte efter, men jag kommer inte heller att straffa eller förödmjuka dig”. När du varken låter dig skrämmas eller manipuleras men samtidigt visar barnet respekt, kommer han eller hon snart att välja andra, mer konstruktiva sätt att påverka människor i sin omgivning.
4. Ge ditt barn ett alternativ.
I de fall då frustrationsutbrott inkräktar på andra människor (till exempel under ett restaurangbesök, eller när ni har gäster hemma) kan du erbjuda barnet att antingen uttrycka sig på ett respektfullt sätt eller att gå ut. Ta lugnt med dig barnet ut, om det blir för svårt för honom att uttrycka sig respektfullt och stanna kvar tills frustrationen lagt sig. Du behöver inte göra så mycket, bara vara närvarande. Det är viktigt att barnet får ta sig ur situationen med sin värdighet i behåll.
5. Tillåt barnet att påverka dina beslut.
Ge ditt barn utrymme att välja! När en människa känner att det inte finns utrymme att påverka, känner hon sig maktlös. Maktlöshet går ofta över i frustration, ilska, uppror och sårade känslor. Prova att ge barnet ett val istället för en order. Kanske har du fått lära dig att en förälder behöver kontrollera sitt barn. Men sanningen är att den enda du verkligen kan kontrollera är dig själv. Varje individ, liten som stor har samma grundläggande mänskliga behov av att få känna att de har makt i sitt eget liv, av att ha friheten att fatta beslut och att kunna välja. Ge frihet inom trygga gränser genom val som är anpassade efter barnets ålder och mognad, och låt gränserna öka allteftersom barnet växer och mognar.
Exempelvis:
“Vill du ha juice eller mjölk att dricka till maten?”
“Vill du göra läxorna före eller efter maten?”
“Vill du fortsätta fotbollen en termin till eller är det någon annan aktivitet du hellre vill prova?”
Kom ihåg, att verkligt inflytande i våra barns liv får vi först när vi lyckats skapa en god anknytning. Först när du genom ditt sätt att behandla barnet dag efter dag gör dig förtjänt av hans eller hennes respekt och kärlek finns verkligt utrymme att påverka.
Finns det något du skulle vilja förändra eller utveckla i din kommunikation eller ditt bemötande som skulle vara till nytta för relationen med ditt barn eller andra i din omgivning?
Se våra populära webbkurser i Aktivt Föräldraskap®.
Eller läs mer om Familjeakademin och hur vi kan stötta dig i ditt föräldraskap här
Detta inlägg är skrivet av Louise Ringheim Foss med utgångspunkt från Agnetha Stagling Birgerssons bok “Frigör barnets potential och din egen - fem egenskaper för ett friare liv”.
Vill du köpa boken? Klicka här
Comments