Vilken ledartyp är du?
Uppdaterat: 8 mars
Höjer du ofta rösten när barnet inte gör som du vill? Brukar du ha dåligt samvete för att du ger efter för tjat? Familjeakademin listar tre vanliga typer av ledarskap som vuxna använder sig av i kommunikationen med barn. Vilken av dem stämmer bäst in på dig?
Vad är egentligen syftet med vår uppgift som föräldrar, vårdnadshavare eller pedagoger? De flesta skulle nog kunna enas om att ett viktigt syfte är att hjälpa barnet utvecklas till en självständig, trygg individ som klarar av livets utmaningar och som behandlar sig själv och andra med kärlek och respekt. Men är det den sortens individ vi skapar med vårt sätt att leda och kommunicera med vårt barn från dag till dag?
Nedan följer tre vanliga ledarstilar och vilka för-och nackdelar de kan ha för barnet och dig. Se detaljerad beskrivning av respektive ledarstil längre ner.
Den auktoritära ledartypen
Ledord: Makt, kontroll, lydnad, regler
Kännetecken för den auktoritära ledaren:
Har många, strikta regler.
Använder ofta belöningssystem och bestraffning för att få de resultat som önskas.
Förbjuder sitt barn att gå ut eller drar in mobiltelefon, datoranvändning och liknande som straff för olika saker.
Bestämmer mycket, så som hur personen ska klä sig eller hur hon bör göra saker.
Blir ofta arg eller frustrerad och höjer rösten när barnet inte gör som hon blivit tillsagd.
Den Auktoritära ledaren har (eller önskar ha) total makt med väldigt lite utrymme för andra personer att ifrågasätta, bestrida eller tycka annorlunda. Målet är att det ska bli som jag vill och att barnet ska lyda mig. Vissa situationer i föräldraskapet kan kräva ett mer auktoritärt ledarskap (såsom vid omedelbar fara där vårt ansvar som föräldrar är att skydda barnet, eller i vissa pressade situationer där man snabbt behöver ta beslut) men vilka effekter kommer av att konsekvent använda sig av ett auktoritärt tillvägagångssätt?
Exempel på uttryck hos den auktoritära ledaren:
“Nu kommer du HIT på en gång!”
“Så länge du bor under mitt tak så gör du som jag säger”
“Jag har mycket större erfarenhet än dig. Jag vet bäst”
Det auktoritära ledarskapets fördel:
Skapar ofta snabba resultat, vilket gör att det kan kännas konstruktivt för föräldern. Barnet plockade trots allt upp sina leksaker som följd av ordern.
Ger föräldern en viss betryggande känsla av att ha kontroll
Ändlösa diskussioner undviks, eftersom föräldern redan klargjort att hans ord är lag
Ledarskapet är oftast tydligt, vilket kan skapa en viss trygghet. Barnet slipper tänka så mycket själv och vet vilka regler som gäller.
Det auktoritära ledarskapets nackdel:
Metoden skapar individer som är beroende av yttre kontroll. Snarare än att lära sig tänka självständigt, lär sig barnet att vänta på order och förhållningsregler från en annan person.
Barnet tenderar att bli alltför fogligt och växer ofta upp antingen till en individ som ständigt böjer sig för andras vilja, framför sin egen. Eller till en individ som gör revolt och inte tål när andra säger vad hon ska göra, och får stora problem med auktoriteter (såsom lärare eller chefer).
Metoden skapar “ögontjänare”. Så länge du är fysiskt närvarande gör barnet kanske (motvilligt) som du vill, bara för att sedan ignorera din vilja så fort du är utom synhåll.
Metoden medför stora risker för individens psykiska välbefinnande och skadar den livsviktiga känslan av egenvärde. Känslan av att jag och mina åsikter och tankar räknas.
Vissa barn som växt upp under ett hårt auktoritärt ledarskap väljer som vuxna att ta avstånd från sina föräldrar.
Den eftergivna ledartypen
Ledord: Frihet utan gränser
Kännetecken för en eftergiven ledare:
Du ignorerar röran på hans rum tills det råder fullt kaos och du kokar över.
Du går med på krav som du egentligen tycker är orimliga, för att undvika konflikter eller för att undvika att hon ska bli ledsen eller arg.
Du tycker ofta att förskolepersonalen är bättre rustad att ta hand om ditt barn än du själv som förälder.
Den eftergivna ledaren, även kallad curling-, helikopter- eller låtgå-förälder, lämnar helt eller delvis över ansvaret och ledarskapet till barnet eller till individerna runt omkring, såsom förskolepedagoger och skolpersonal. Det finns ingen eller väldigt lite aktiv ledning. Barnets behov och åsikter tas på stort allvar, men till priset av att ledarens behov och åsikter inte värderas så högt.
Exempel på uttryck hos en eftergiven ledare: