Höjer du ofta rösten när barnet inte gör som du vill? Brukar du ha dåligt samvete för att du ger efter för tjat? Familjeakademin listar tre vanliga typer av ledarskap som vuxna använder sig av i kommunikationen med barn. Vilken av dem stämmer bäst in på dig?
Vad är egentligen syftet med vår uppgift som föräldrar, vårdnadshavare eller pedagoger? De flesta skulle nog kunna enas om att ett viktigt syfte är att hjälpa barnet utvecklas till en självständig, trygg individ som klarar av livets utmaningar och som behandlar sig själv och andra med kärlek och respekt. Men är det den sortens individ vi skapar med vårt sätt att leda och kommunicera med vårt barn från dag till dag?
Nedan följer tre vanliga ledarstilar och vilka för-och nackdelar de kan ha för barnet och dig. Se detaljerad beskrivning av respektive ledarstil längre ner.
Den auktoritära ledartypen
Ledord: Makt, kontroll, lydnad, regler
Kännetecken för den auktoritära ledaren:
Har många, strikta regler.
Använder ofta belöningssystem och bestraffning för att få de resultat som önskas.
Förbjuder sitt barn att gå ut eller drar in mobiltelefon, datoranvändning och liknande som straff för olika saker.
Bestämmer mycket, så som hur personen ska klä sig eller hur hon bör göra saker.
Blir ofta arg eller frustrerad och höjer rösten när barnet inte gör som hon blivit tillsagd.
Den Auktoritära ledaren har (eller önskar ha) total makt med väldigt lite utrymme för andra personer att ifrågasätta, bestrida eller tycka annorlunda. Målet är att det ska bli som jag vill och att barnet ska lyda mig. Vissa situationer i föräldraskapet kan kräva ett mer auktoritärt ledarskap (såsom vid omedelbar fara där vårt ansvar som föräldrar är att skydda barnet, eller i vissa pressade situationer där man snabbt behöver ta beslut) men vilka effekter kommer av att konsekvent använda sig av ett auktoritärt tillvägagångssätt?
Exempel på uttryck hos den auktoritära ledaren:
“Nu kommer du HIT på en gång!”
“Så länge du bor under mitt tak så gör du som jag säger”
“Jag har mycket större erfarenhet än dig. Jag vet bäst”
Det auktoritära ledarskapets fördel:
Skapar ofta snabba resultat, vilket gör att det kan kännas konstruktivt för föräldern. Barnet plockade trots allt upp sina leksaker som följd av ordern.
Ger föräldern en viss betryggande känsla av att ha kontroll
Ändlösa diskussioner undviks, eftersom föräldern redan klargjort att hans ord är lag
Ledarskapet är oftast tydligt, vilket kan skapa en viss trygghet. Barnet slipper tänka så mycket själv och vet vilka regler som gäller.
Det auktoritära ledarskapets nackdel:
Metoden skapar individer som är beroende av yttre kontroll. Snarare än att lära sig tänka självständigt, lär sig barnet att vänta på order och förhållningsregler från en annan person.
Barnet tenderar att bli alltför fogligt och växer ofta upp antingen till en individ som ständigt böjer sig för andras vilja, framför sin egen. Eller till en individ som gör revolt och inte tål när andra säger vad hon ska göra, och får stora problem med auktoriteter (såsom lärare eller chefer).
Metoden skapar “ögontjänare”. Så länge du är fysiskt närvarande gör barnet kanske (motvilligt) som du vill, bara för att sedan ignorera din vilja så fort du är utom synhåll.
Metoden medför stora risker för individens psykiska välbefinnande och skadar den livsviktiga känslan av egenvärde. Känslan av att jag och mina åsikter och tankar räknas.
Vissa barn som växt upp under ett hårt auktoritärt ledarskap väljer som vuxna att ta avstånd från sina föräldrar.
Den eftergivna ledartypen
Ledord: Frihet utan gränser
Kännetecken för en eftergiven ledare:
Du ignorerar röran på hans rum tills det råder fullt kaos och du kokar över.
Du går med på krav som du egentligen tycker är orimliga, för att undvika konflikter eller för att undvika att hon ska bli ledsen eller arg.
Du tycker ofta att förskolepersonalen är bättre rustad att ta hand om ditt barn än du själv som förälder.
Den eftergivna ledaren, även kallad curling-, helikopter- eller låtgå-förälder, lämnar helt eller delvis över ansvaret och ledarskapet till barnet eller till individerna runt omkring, såsom förskolepedagoger och skolpersonal. Det finns ingen eller väldigt lite aktiv ledning. Barnets behov och åsikter tas på stort allvar, men till priset av att ledarens behov och åsikter inte värderas så högt.
Exempel på uttryck hos en eftergiven ledare:
“Måste du verkligen äta glass just nu? Vi ska ju snart äta middag”.
“Jag önskar verkligen att du kunde hjälpa till lite mer här hemma”.
“Jag tycker inte att det är en bra idé…” (efter lite diskussion) ..”*suck* jaja, men gör det då!”
Det eftergivna ledarskapets fördel:
Barnet får stort utrymme för fantasi och kreativitet
Föräldern upplever ofta att han är en väldigt snäll och kärleksfull förälder som värdesätter barnet högst (kanske i kontrast till det auktoritära ledarskap han själv växte upp med och inte uppskattade)
Föräldern slipper bråka om regler och konsekvenser och behöver inte ta så mycket ansvar
Det eftergivna ledarskapets nackdel:
Metoden skapar på sikt mycket osäkerhet hos barnet. Vad är rätt och fel egentligen?
Metoden skapar stor otrygghet. Att bära orimligt stort ansvar kan vara väldigt skrämmande för ett barn, som ju inte är rustad att fatta mogna beslut eller att bemöta konsekvenserna som följer.
Barnet lär sig inte att ta hänsyn till eller bemöta andra människors behov eller känslor
Barnet utvecklar ofta en låg självkänsla
Barnet riskerar att bli manipulativt eller bortskämt eftersom de hela livet lärt sig att det är lätt att övertala vuxna
När barnet kommer in i puberteten förlorar föräldern ofta den lilla mängd inflytande eller respekt de haft hos barnet
Den aktiva ledartypen
Ledord: Frihet inom expanderande gränser.
Kännetecken för en aktiv ledare:
Leder, motiverar och stödjer utan att ta över helt
Upplever att respekt ska gå åt båda håll, barnets och förälderns välbefinnande är lika mycket värda.
Söker svar inåt och hittar lösningar baserat på egna värderingar snarare än andra utomståendes
Sätter sunda regler och tydliga riktlinjer utifrån familjens värderingar men förklarar dem för barnet och ger utrymme för frågor och att möta barnets synpunkter och behov.
Den aktiva ledarstilen bygger på dialog, likvärdighet och ömsesidig respekt. Jag är viktig och du är viktig. Som ledare behöver jag förtjäna barnets förtroende och vilja att samarbeta. Därför tar jag hänsyn till dina behov samtidigt som jag tar hänsyn till mina egna behov. Hur kan vi tillsammans få det här att fungera för att båda ska må bra?
Föräldraskapet handlar om förvaltarskap, snarare än ägandeskap. Jag vill vara din ledare, inte din diktator. Ledarskapet har en tydlig riktning med regler och rimliga förväntningar på barnet som alltid kommuniceras med kärlek och utrymme för barnets tankar och frågor. Det handlar om att lyssna inåt och lära känna så stora delar av dig själv som möjligt för att ditt umgänge med ditt barn ska bli äkta och genuint.
Den aktiva ledarstilen kallas just aktiv eftersom den kräver en aktiv medvetenhet och ett medvetet aktivt val. Det är ingen reaktion på yttre eller inre händelser, utan handlar om att aktivt agera istället för att reagera.
Exempel på uttryck hos en aktiv ledare:
“Vill du göra läxorna innan eller efter maten?”
“Om jag förstår dig rätt… är det så du menar?”
“Jag tycker inte om att du ofta är sen till skolan. Hur kan jag bättre hjälpa dig att komma i tid den här veckan?”
Det aktiva ledarskapets fördel:
Barnet lär sig att tänka självständigt, med tryggheten av en ansvarig vuxen att luta sig mot
Barnets självkänsla ökar, då det upplever sig respekterad och sedd som person
Barnet utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och förstå andra människor
Barnet är mindre benäget att utveckla beteendeproblem och klarar bättre av att hantera negativa influenser från andra, tack vare den fast rotade känslan av självvärde
Barnet utvecklar lättare en egen önskan om att samarbeta och göra rätt, på grund av den acceptans, kärlek och respekt hon i sin tur upplever att hon får från ledaren.
Barnet har större chans att växa upp till en självständig och självtänkande individ med en sund självkänsla, mod, empati och respekt för sig själv och människor i sin närhet.
Det aktiva ledarskapets nackdel:
I jämförelse med de två andra ledarstilarna, kräver det aktiva ledarskapet troligen mest energi, tid och tålamod från förälderns sida.
Finns det något du skulle vilja förändra eller utveckla i din ledarstil som skulle vara till nytta för relationen med ditt barn eller andra i din omgivning?
Se våra populära webbkurser i Aktivt Föräldraskap®
Eller läs mer på Aktivt Föräldraskap.se
Detta inlägg är skrivet av Louise Ringheim Foss med utgångspunkt från Agnetha Stagling Birgerssons bok “Frigör barnets potential och din egen - fem egenskaper för ett friare liv”. Vill du köpa boken? Klicka här