top of page
Aktivt Föräldraskap blogg

Välkommen till bloggen!

Här hittar du artiklar som lyfter och inspirerar dig i din roll som förälder och ledare - såväl i hemmet som i arbetet. Varmt välkommen att läsa och dela!
 

  • Skribentens bild: Aktivt Föräldraskap
    Aktivt Föräldraskap

Uppdaterat: 8 mars 2023


Höjer du ofta rösten när barnet inte gör som du vill? Brukar du ha dåligt samvete för att du ger efter för tjat? Familjeakademin listar tre vanliga typer av ledarskap som vuxna använder sig av i kommunikationen med barn. Vilken av dem stämmer bäst in på dig?

Vad är egentligen syftet med vår uppgift som föräldrar, vårdnadshavare eller pedagoger? De flesta skulle nog kunna enas om att ett viktigt syfte är att hjälpa barnet utvecklas till en självständig, trygg individ som klarar av livets utmaningar och som behandlar sig själv och andra med kärlek och respekt. Men är det den sortens individ vi skapar med vårt sätt att leda och kommunicera med vårt barn från dag till dag?

Nedan följer tre vanliga ledarstilar och vilka för-och nackdelar de kan ha för barnet och dig. Se detaljerad beskrivning av respektive ledarstil längre ner.



ree
Auktoritärt ledarskap

Den auktoritära ledartypen


Ledord: Makt, kontroll, lydnad, regler

Kännetecken för den auktoritära ledaren:

  • Har många, strikta regler.

  • Använder ofta belöningssystem och bestraffning för att få de resultat som önskas.

  • Förbjuder sitt barn att gå ut eller drar in mobiltelefon, datoranvändning och liknande som straff för olika saker.

  • Bestämmer mycket, så som hur personen ska klä sig eller hur hon bör göra saker.

  • Blir ofta arg eller frustrerad och höjer rösten när barnet inte gör som hon blivit tillsagd.

Den Auktoritära ledaren har (eller önskar ha) total makt med väldigt lite utrymme för andra personer att ifrågasätta, bestrida eller tycka annorlunda. Målet är att det ska bli som jag vill och att barnet ska lyda mig. Vissa situationer i föräldraskapet kan kräva ett mer auktoritärt ledarskap (såsom vid omedelbar fara där vårt ansvar som föräldrar är att skydda barnet, eller i vissa pressade situationer där man snabbt behöver ta beslut) men vilka effekter kommer av att konsekvent använda sig av ett auktoritärt tillvägagångssätt?

Exempel på uttryck hos den auktoritära ledaren:

“Nu kommer du HIT på en gång!”

“Så länge du bor under mitt tak så gör du som jag säger”

“Jag har mycket större erfarenhet än dig. Jag vet bäst”

Det auktoritära ledarskapets fördel:

  • Skapar ofta snabba resultat, vilket gör att det kan kännas konstruktivt för föräldern. Barnet plockade trots allt upp sina leksaker som följd av ordern.

  • Ger föräldern en viss betryggande känsla av att ha kontroll

  • Ändlösa diskussioner undviks, eftersom föräldern redan klargjort att hans ord är lag

  • Ledarskapet är oftast tydligt, vilket kan skapa en viss trygghet. Barnet slipper tänka så mycket själv och vet vilka regler som gäller.

Det auktoritära ledarskapets nackdel:

  • Metoden skapar individer som är beroende av yttre kontroll. Snarare än att lära sig tänka självständigt, lär sig barnet att vänta på order och förhållningsregler från en annan person.

  • Barnet tenderar att bli alltför fogligt och växer ofta upp antingen till en individ som ständigt böjer sig för andras vilja, framför sin egen. Eller till en individ som gör revolt och inte tål när andra säger vad hon ska göra, och får stora problem med auktoriteter (såsom lärare eller chefer).

  • Metoden skapar “ögontjänare”. Så länge du är fysiskt närvarande gör barnet kanske (motvilligt) som du vill, bara för att sedan ignorera din vilja så fort du är utom synhåll.

  • Metoden medför stora risker för individens psykiska välbefinnande och skadar den livsviktiga känslan av egenvärde. Känslan av att jag och mina åsikter och tankar räknas.

  • Vissa barn som växt upp under ett hårt auktoritärt ledarskap väljer som vuxna att ta avstånd från sina föräldrar.

Den eftergivna ledartypen

ree
Eftergivet ledarskap

Ledord: Frihet utan gränser

Kännetecken för en eftergiven ledare:

  • Du ignorerar röran på hans rum tills det råder fullt kaos och du kokar över.

  • Du går med på krav som du egentligen tycker är orimliga, för att undvika konflikter eller för att undvika att hon ska bli ledsen eller arg.

  • Du tycker ofta att förskolepersonalen är bättre rustad att ta hand om ditt barn än du själv som förälder.

Den eftergivna ledaren, även kallad curling-, helikopter- eller låtgå-förälder, lämnar helt eller delvis över ansvaret och ledarskapet till barnet eller till individerna runt omkring, såsom förskolepedagoger och skolpersonal. Det finns ingen eller väldigt lite aktiv ledning. Barnets behov och åsikter tas på stort allvar, men till priset av att ledarens behov och åsikter inte värderas så högt.

Exempel på uttryck hos en eftergiven ledare:

“Måste du verkligen äta glass just nu? Vi ska ju snart äta middag”.

“Jag önskar verkligen att du kunde hjälpa till lite mer här hemma”.

“Jag tycker inte att det är en bra idé…” (efter lite diskussion) ..”*suck* jaja, men gör det då!”

Det eftergivna ledarskapets fördel:

  • Barnet får stort utrymme för fantasi och kreativitet

  • Föräldern upplever ofta att han är en väldigt snäll och kärleksfull förälder som värdesätter barnet högst (kanske i kontrast till det auktoritära ledarskap han själv växte upp med och inte uppskattade)

  • Föräldern slipper bråka om regler och konsekvenser och behöver inte ta så mycket ansvar

Det eftergivna ledarskapets nackdel:

  • Metoden skapar på sikt mycket osäkerhet hos barnet. Vad är rätt och fel egentligen?

  • Metoden skapar stor otrygghet. Att bära orimligt stort ansvar kan vara väldigt skrämmande för ett barn, som ju inte är rustad att fatta mogna beslut eller att bemöta konsekvenserna som följer.

  • Barnet lär sig inte att ta hänsyn till eller bemöta andra människors behov eller känslor

  • Barnet utvecklar ofta en låg självkänsla

  • Barnet riskerar att bli manipulativt eller bortskämt eftersom de hela livet lärt sig att det är lätt att övertala vuxna

  • När barnet kommer in i puberteten förlorar föräldern ofta den lilla mängd inflytande eller respekt de haft hos barnet

Den aktiva ledartypen

ree
Aktivt ledarskap

Ledord: Frihet inom expanderande gränser.

Kännetecken för en aktiv ledare:

  • Leder, motiverar och stödjer utan att ta över helt

  • Upplever att respekt ska gå åt båda håll, barnets och förälderns välbefinnande är lika mycket värda.

  • Söker svar inåt och hittar lösningar baserat på egna värderingar snarare än andra utomståendes

  • Sätter sunda regler och tydliga riktlinjer utifrån familjens värderingar men förklarar dem för barnet och ger utrymme för frågor och att möta barnets synpunkter och behov.

Den aktiva ledarstilen bygger på dialog, likvärdighet och ömsesidig respekt. Jag är viktig och du är viktig. Som ledare behöver jag förtjäna barnets förtroende och vilja att samarbeta. Därför tar jag hänsyn till dina behov samtidigt som jag tar hänsyn till mina egna behov. Hur kan vi tillsammans få det här att fungera för att båda ska må bra?

Föräldraskapet handlar om förvaltarskap, snarare än ägandeskap. Jag vill vara din ledare, inte din diktator. Ledarskapet har en tydlig riktning med regler och rimliga förväntningar på barnet som alltid kommuniceras med kärlek och utrymme för barnets tankar och frågor. Det handlar om att lyssna inåt och lära känna så stora delar av dig själv som möjligt för att ditt umgänge med ditt barn ska bli äkta och genuint.

Den aktiva ledarstilen kallas just aktiv eftersom den kräver en aktiv medvetenhet och ett medvetet aktivt val. Det är ingen reaktion på yttre eller inre händelser, utan handlar om att aktivt agera istället för att reagera.

Exempel på uttryck hos en aktiv ledare:

“Vill du göra läxorna innan eller efter maten?”

“Om jag förstår dig rätt… är det så du menar?”

“Jag tycker inte om att du ofta är sen till skolan. Hur kan jag bättre hjälpa dig att komma i tid den här veckan?”

Det aktiva ledarskapets fördel:

  • Barnet lär sig att tänka självständigt, med tryggheten av en ansvarig vuxen att luta sig mot

  • Barnets självkänsla ökar, då det upplever sig respekterad och sedd som person

  • Barnet utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och förstå andra människor

  • Barnet är mindre benäget att utveckla beteendeproblem och klarar bättre av att hantera negativa influenser från andra, tack vare den fast rotade känslan av självvärde

  • Barnet utvecklar lättare en egen önskan om att samarbeta och göra rätt, på grund av den acceptans, kärlek och respekt hon i sin tur upplever att hon får från ledaren.

  • Barnet har större chans att växa upp till en självständig och självtänkande individ med en sund självkänsla, mod, empati och respekt för sig själv och människor i sin närhet.

Det aktiva ledarskapets nackdel:

I jämförelse med de två andra ledarstilarna, kräver det aktiva ledarskapet troligen mest energi, tid och tålamod från förälderns sida.

Finns det något du skulle vilja förändra eller utveckla i din ledarstil som skulle vara till nytta för relationen med ditt barn eller andra i din omgivning?

Se våra populära webbkurser i Aktivt Föräldraskap®

Eller läs mer på Aktivt Föräldraskap.se

Detta inlägg är skrivet av Louise Ringheim Foss med utgångspunkt från Agnetha Stagling Birgerssons bok “Frigör barnets potential och din egen - fem egenskaper för ett friare liv”. Vill du köpa boken? Klicka här

  • Skribentens bild: Aktivt Föräldraskap
    Aktivt Föräldraskap

Uppdaterat: 8 mars 2023


Hanna hade egentligen inte lust att gå kursen i Aktivt Föräldraskap®. Övertalad av kollegan följde hon ändå med och redan efter första kurstillfället hade hon helt ändrat uppfattning.

– Det var så himla befriande! Jag insåg för första gången att jag hade makten att förändra saker och ting utan att behöva försöka kontrollera mitt barn!


Hösten 2014 var en intensiv tid för familjen Bühlmann. Med en åttamånaders baby och en sexåring som nyss startat förskoleklass var det stora omställningar för alla. Inte blev det enklare av att familjen samtidigt stod mitt i ett husbygge och därför behövde tränga ihop sig på 30 kvadrat under en längre tid.

– Vi var alla stressade kring husbygget, fick för lite sömn med babyn som väckte oss om nätterna och min dotters start i förskoleklass blev en långt större omställning än vi hade räknat med.

Hannas vän och kollega tipsade henne om en föräldrakurs som hon själv tänkte gå. Kursen hette Aktivt Föräldraskap® och drevs av gruppledaren och coachen Linda Michelin.

Var skeptisk

– Det var egentligen helt rätt timing eftersom jag just då stod med en del utmaningar i mitt föräldraskap, men ärligt talat var jag väldigt skeptisk och hade ingen större lust att gå kursen. Att sitta med en grupp främlingar och dela personliga tankar och känslor tyckte jag verkade lite jobbigt, men jag beslöt mig för att ge det en chans iallafall, och det har jag aldrig någonsin ångrat.

Under sex tillfällen, ett par timmar åt gången, träffades föräldragruppen som Hanna och hennes kollega gick med i. Redan vid första tillfället insåg hon att det skulle bli något helt annat än vad hon förväntat sig.

– Det visade sig vara en jättefin grupp på cirka sex personer. Alla hade väldigt olika personligheter, bakgrund, synsätt och framför allt helt olika barn och utmaningar. Just det skapade en sådan fin dynamik och väldigt intressanta diskussioner. Alla var ju där med samma önskan - att utveckla relationen till sitt barn. Det var en trygg atmosfär och högt i tak och därför vågade man också lyfta väldigt personliga saker utan att vara rädd att bli dömd av någon. Det blev verkligen som att sitta och dricka kaffe och prata med vänner!

Frustrationen blev en AHA - upplevelse

En utmaning som Hanna kämpade med under den här tiden var de stora omställningarna där hemma, och hur de påverkade familjemedlemmarna. Särskilt märkte hon av en frustration hos sin då sexåriga dotter, som hon inte riktigt visste hur hon skulle hantera.

– Min dotter började utveckla olika sätt att kräva vår uppmärksamhet, där det blev mycket tjafs om allting hela tiden. Hon skulle till exempel hela tiden låtsas ramla och slå sig under den här perioden. Och i en situation där man själv är trött och stressad, är det lätt att känna “men herregud, kan du skärpa dig? Du ser ju att jag sitter här och försöker amma lillebror!”

När Hanna vädrade sina tankar i gruppen föreslog gruppledaren Linda att hon skulle prova att så fort som möjligt gå till sin dotter och krama och trösta henne varje gång hon låtsades slå sig. Oavsett hur forcerat det ibland kunde kännas. Hon gjorde som Linda föreslagit och redan efter fem-sex upprepningar upphörde dottern helt att “ramla och slå sig”. Ett beteende som då pågått dagligen i ett halvår.

– Då kände jag att, varför har jag försökt få henne att ta ansvar för något hon varit för liten att ta ansvar för? Jag påmindes om att barnets känsloyttringar alltid är symptom på ett bakomliggande behov. Ett behov som barnet inte nödvändigtvis förstår själv. Min dotter agerade ju bara utifrån sina känslor av frustration! Och jag förstod på allvar att det aldrig ligger på barnet, utan på mig som vuxen att hitta det bakomliggande behovet istället för att låta mig provoceras av känsloyttringarna.

Var den insikten jobbig att få?

– Nej tvärtom! Det var så himla befriande! Plötsligt var det ju jag som hade makten att förändra saker. Jag behövde inte längre försöka kontrollera mitt barn, utan fokusera på mig själv - den enda jag faktiskt verkligen kan förändra.

Och just att väcka den typen av insikter, var något som Hanna tyckte att kursledaren Linda var särskilt duktig på.

– Hon var fantastisk! Väldigt varm som person, erfaren och kunnig, men tog aldrig över diskussionen. Istället satte hon igång givande samtal utifrån olika teman, där vi deltagare fick utgå ifrån våra egna unika erfarenheter.

– Mycket av det Linda tog upp under kursen visste jag på något sätt redan inom mig, men när hon lade fram det så konkret och tydligt - till exempel det här att det alltid är den vuxne som är ansvarig och inte barnet - då kunde jag börja jobba med mig själv på ett helt annat sätt.

Idag säger Hanna att hon lärt sig hylla det faktum att hennes barn har känslor och att de känner sig trygga nog att våga uttrycka dem inför henne.

– Det viktiga för mig är inte längre att försöka tysta ner eller få stopp på känsloyttringarna, utan att främst ta reda på varför de kommit i det första taget. Vilka behov ligger bakom det här utbrottet till exempel? Det har gjort att jag kan tillåta och ta emot deras känslor på ett mycket mer medvetet plan.

Skickade maken på kurs När Hanna gått klart kursen kände hon att de lärdomar hon fått med sig var så viktiga att de behövde implementeras i hela familjen. Och att det inte räckte att bara återberätta insikterna hon fått för sin man.

– Jag ville att han skulle gå dit själv! Lyssna, ta del av gruppdiskussionerna och få sig en egen funderare på vad som fungerar och vad som kan förbättras. Så jag skickade min man till kursen! Sa att detta inte är förhandlingsbart, skrattar Hanna.

Efter att även maken gått kursen i Aktivt Föräldraskap® upplever Hanna att familjens kommunikation har fått ett ordentligt lyft.

– Det förhållningssätt kursen tar upp handlar ju inte bara om hur vi vuxna kommunicerar med barn. Det handlar om hur vi kommunicerar med andra människor, barn som vuxna, i hemmet eller på arbetet. Det har varit jättenyttigt för hela familjen och inte minst för mig och min man, att kunna titta med klara ögon på oss själva och att kunna prata om eventuella brister. “Det kändes inte bra för mig när du sa sådär till barnen, jag tror du behöver gå och be dem om ursäkt” och så vidare. Idag kommunicerar vi alla bättre med varandra och känner oss mer enade som familj.

“Alla borde gå!”

Nu rekommenderar Hanna alla sina vänner och bekanta att gå en kurs i Aktivt Föräldraskap®. Oavsett om man upplever att man har problem i familjen eller inte tror hon att man har stor nytta av de verktyg och tankar man får med sig.

– Det är så mycket lättare och roligare att kontinuerligt göra små justeringar än att vänta tills situationen blivit jättejobbig och då försöka backa tillbaka och förändra saker. Jag tycker verkligen att alla borde gå den här kursen! Om så bara i förebyggande syfte.

Namn: Hanna Bühlmann

Bor: Stockholm

Ålder: 37 år

Familj: Man och två barn på 11 och 6 år.

Om Familjeakademin:

Familjeakademin driver kurser i förhållningssättet Aktivt Föräldraskap som riktar sig till dig som är förälder eller bonusförälder, dig som har familjehem eller i annan form lever med barn och ungdomar i ålder 1-18 år.

Du kan välja mellan följande kurser:

Eller kontakta oss på info@aktivtforaldraskap.se



Uppdaterat: 25 apr. 2019



Gruppledare Aktivt Föräldraskap

Annakarin Nystrand-Sacaneno utbildade sig till Gruppledare i Aktivt Föräldraskap i Malmö 2017. Här berättar hon varför hon önskar att alla skulle få gå utbildningen.

Det var i april 2017 som Annakarin först kom i kontakt med Aktivt Föräldraskap. Hon påbörjade då sin anställning som pedagog och samordnare på Bjuvs Familjecentral.

– Det finns ett stort behov av föräldrastöd i kommunen, så Bjuvs kommun erbjuder sedan en tid tillbaka kursen Aktivt Föräldraskap kostnadsfritt till alla föräldrar. Det känns verkligen kul och viktigt att kunna erbjuda hjälp och stöd i min roll på Familjecentralen.

“Många goa skratt”

Annakarin gick Gruppledare Grundkurs under ledning av Agnetha Stagling Birgersson, grundare av Familjeakademin och Aktivt Föräldraskap. Kursen och tillfällena tillsammans med Agnetha och kurskamraterna beskriver Annakarin som fantastisk.

– Det var många goa skratt, massor med inspiration och mängder av kunskaper. Jag har fått så många tankar och fina aha-upplevelser. Efter utbildningen kände jag mig trygg i att se samband och kunde sätta ord på sådant jag kanske redan visste, men nu även fått verktyg till.

Kurser på arabiska och tigrinja

Det har nu gått över ett år sedan utbildningen avslutades och Annakarin leder regelbundet föräldrakurser i Aktivt Föräldraskap. Kommunen erbjuder kurser för såväl föräldrar med småbarn, skolbarn och tonåringar. Idag arrangeras även Aktivt Föräldraskap på arabiska och tigrinja i Bjuvs kommun. – Vi är många kursledare och ”varierar” våra team genom att hålla utbildningen med olika personer. Det är utvecklande och skapar en härlig dynamik.

Annakarin önskar att alla skulle få möjlighet att delta i en Gruppledarutbildning.

– Det är så häftigt att kunna använda sig av denna kunskap i vardagen, när man möter dessa föräldrar i öppna förskolan till exempel. Att få se hur de vuxit som föräldrar genom sin resa under kursen. Utmaningen har utvecklat mig enormt och det är en fröjd att följa dessa gruppers utveckling och läsa deras utvärderingar vid kursernas slut! Det känns så fantastiskt kul att få delge mina kunskaper och stötta föräldrar med det viktigaste vi har, nämligen våra barn.

Namn: Annakarin Nystrand-Sacaneno, 45 år

Bor: Helsingborg

Familj: Två söner på 16 och 20 år samt särbon Jens.

Gör: Pedagog och samordnare på Bjuvs Familjecentral och Gruppledare i Aktivt Föräldraskap


bottom of page